Startsida Kontakta oss Om skolan Förskolan F-5 Högstadiet Våra lokaler Kalendarium Länkar Bildgalleri
Sidan senast uppdaterad: 2010-11-09

Läsprojektet 2010

Alla testningar inför läsprojektet är nu klara. Rådavägens elever arbetar i sina vanliga grupper, med sina klasslärare, men eleverna på Villan delas in i 6 olika grupper med var sin lärare. Grupperna har skiftande storlek. En viktig och utvecklande del i arbetet är den interaktion som kommer att finnas i grupperna. Eleverna skall, tillsammans med läraren, samtala om texterna och lära av varandra. På detta vis kan de erbjudas många olika sätt att tänka om en text. En väsentlig del av läsningen är att göra inferenser, dvs läsa mellan raderna. Att kunna förstå vad författaren menar utan att det är direkt skrivet i texten. Ju högre upp i årskurserna eleverna kommer, desto viktigare är den förmågan. Detta är också ett av flera övningsmoment, som de varje vecka kommer att möta under projektets gång. Elevernas förutsättningar och behov styr upplägget och därför kommer det att finnas skillnader i gruppernas arbete. Gemensamt är dock att alla elever behöver arbeta hemma 10-15 min/dag och då är det viktigt att en vuxen kan lyssna och uppmuntra. Det är mycket viktigare att berömma det som är bra än att kritisera det eleven inte är så bra på! Självförtroende och tilltro till den egna förmågan är en betydelsefull del i konsten att bli en god läsare.


V 42

Nu har eleverna kommit igång på allvar i sina grupper. Det är många positiva röster som hörs kring projektet. En del av de äldre eleverna har inte läst högt på flera år och tycker att det är spännande. Eleverna på Villan, som är indelade i tvärgrupper, får möjlighet att lära känna elever de annars inte pratar så mycket med. Bland de yngre eleverna växer självförtroendet hos lite ovana läsare och de känner att de kan!

En av tankarna med projektet är att eleverna skall få ta del av andras tolkningar av en text. Detta har på vissa håll lett till spännande diskussioner, vilket är utvecklande och lärorikt för eleverna. Det har också hört röster från lärarna att de redan märker att eleverna blivit mer medvetna om språket. Sammantaget verkar projektet lovande, vilket är väldigt roligt!


Varför läsa samma text om och om igen?

Några föräldrar har vänt sig till oss och undrat över varför eleverna skall läsa samma text flera gånger. Deras barn tycker det blir tjatigt och tråkigt att läsa om texten de redan kan. Jag vill därför förklara skälet till att vi gjort detta upplägg.

Under det senaste året har jag haft förmånen att få gå på ett antal föreläsningar av erkänt kunniga personer inom dyslexiområdet, däribland Christer Jacobsson, docent vid Linnéuniversitetet och Ingvar Lundberg, internationellt erkänd forskare inom läsutveckling. Nu senast var jag på en tredagars utbildning med Bodil Andersson Rack, verksam som logoped. Samtliga föreläsare understyker vikten av lästräning. Det är, enkelt uttryckt, antalet böcker man läser som är direkt avgörande för hur god läsare man blir.  Att år ut och år in besöka specialläraren ett par gånger i veckan har visat sig ge dålig utdelning vad gäller förbättrad läsförmåga. Det som föreläsarna är helt överens om är att kortare, intensiva perioder av lästräning är det bästa sättet att göra skillnad i läsutvecklingen. Christer Jacobsson uppmärksammade, på en specialpedagogisk konferens i maj, bekymret med att dagens pedagogiska litteratur inte är anpassad efter elevernas faktiska förmåga - och då talar vi om elever med åldersadekvat läsförmåga. Han nämnde att man generellt brukar tala om att skolböckerna ofta har en svårighetsgrad klart över den årskurs de riktas till. Enligt honom kan det skilja ett par år, vilket skulle innebära att en elev i årskurs 7 förväntas kunna läsa böcker som är anpassade för årskurs 9. Läromedelsförfattare skulle alltså kraftigt överskatta läsförmågan hos elever de skriver läroböcker till. Dagens samhälle har också ett helt annat textutbud än vad som funnits tidigare. Aldrig någonsin har vi förväntats ta del av så mycket skriftspråk som idag. Dessutom är trenden att det kommer att öka ytterligare. Samtidigt läser dagens barn allt färre böcker. Många barn och ungdomar sitter stor del av sin fritid framför datorn och kommer i och med detta ofta i kontakt med ett annat sorts språk än det som finns i facklitteraturen. Ändå förväntas de kunna tillgodogöra sig texter i läroböcker, samt klara att skriva PM och analyserande texter när de kommer upp på gymnasiet. För att kunna klara detta måste eleven få lära sig hur man gör när man arbetar fördjupande med en text. För att få god studieteknik behöver man få veta vilka strategier man kan använda när man tar sig an en text. Det man vill bli bra på måste tränas - och träning är inte alltid så lustfylld. Så svaret på frågan "varför läsa samma text?" är att eleven skall bli så förtrogen med texten att det skall vara lätt att fördjupa sig i den.

Läroplanen i svenska säger:

"Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer krav på förmåga att kunna hantera, tillgodogöra sig och värdera texter. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken skapar möjligheter för utveckling av och samtidigt förväntningar på språkförmåga hos alla."

Själva idén till läsprojektet är inspirerad av Anna Fouganthine, adjunkt på Stockholms universitet och en av Christer Jacobssons doktorander. Hon har tillsammans med Christer Jacobsson skrivit "A twenty-year longitudinal study of Swedish poor readers". Fouganthine har, i samverkan med specialpedagogiska institutet, utverkat en metodik att använda på elever med bristande läskunskaper. Denna metodik har visat sig vara gynnsam för de elever som fått pröva den. Eftersom vi på PIM är måna om att förbereda våra elever inför gymnasiestudier känns det viktigt att ge alla våra elever möjlighet att utveckla sin läsförmåga - även elever som redan är goda läsare.

För att möta elevernas olika behov har vi därför delat in dem i grupper efter deras läshastighet(detta gäller åk 6-9 - de yngre barnen arbetar i sina klasser). Det innebär att de kan arbeta i samma grupp som elever med såväl bättre, som sämre, läsförståelse, studieteknik och ordförråd.  Detta ser dock inte jag som någon nackdel, eftersom en stor del av arbetet sker i interaktion, dvs i samverkan, med lärare och andra elever. Det som skiljer mellan grupperna är storleken på gruppen, samt svårighetsgraden på en text de blir presenterade. Det är således meningen att de skall få arbeta med en text som är lagom svår för dem. Lärarna följer en given mall, där alla har till uppgift att läsa högt med eleverna, arbeta med ordkunskap, grammatik och diskutera innehållet i texten - ett viktigt moment är också att arbeta med studietekniken. Detta är för att texten skall kännas trygg och bekväm, så att eleverna sedan kan ägna tiden åt att fördjupa sig i texten på olika sätt - allt utefter förmåga. En stor fördel i högläsningen är att eleverna tränas i muntligt anförande - som är ett av målen för år 9 i kursplanen.

– aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt,

vidare säger kursplanen:

"Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven

– utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,

(...)

– utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär,

- utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera," ( http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20-%20Svenska )

Eftersom eleverna har olika styrkor och svagheter, och lästillfällena är i grupp, blir det svårt att hitta rätt nivå för alla. Om ni upplever att ert barn har fått en på tok för svår eller lätt text, vill jag därför gärna att ni kontaktar mig så vi kan hitta en lösning på problemet. Det är dessvärre svårt att nå mig på telefon, men jag läser min e-post flera gånger varje dag så det är lätt att få kontakt via mailen

Jag hoppas att ovanstående redogörelse ger er svar på eventuella frågor. Jag vill avsluta med att säga att det är en förmån för era barn att, i liten grupp, få arbeta med språket under så pass lång tid, något som krävt omorganiseringar från skolans sida. Vi är dock övertygade om att detta, i framtiden, kommer att visa sig vara väl investerad tid för våra elever - i samtliga ämnen.

Lena Törning

Logga in